Den här helgen har varit minst sagt upp och ner. I fredags morse när jag kom upp sa mamma att hon skulle till akuten. Hon hade ont åt hjärtat och domnade bort i vänstra armen.
Jag åkte iväg till skolan sen som vanligt och vid 10.30 ringer hon mig på mobilen och säger att hon blivit inlagd. Då trodde jag att jag skulle svimma. Satte mig ner på golvet i korridoren och försökte lyssna ordentligt på vad hon sa. Jag trodde först att det var något ordentligt allvarligt och var beredd på att höra att det var värsta sortens hjärtinfarkt eller något sådant.
Som tur var sa hon inte det. Det var troligen ingen hjärtinfarkt, garanterat ingen allvarlig isåfall. Det de misstänkte var kärlkramp eftersom hon blivit bättre av att få nitroglycerin.
Hon blev iallafall inlagt för observation och provtagning. Men en del prover gick inte att göra förrän på måndag så igår fick hon komma hem på permission över helgen. De börjar tro att det inte alls är något åt hjärtat nu och det vore ju jättebra. Dock ska de ta alla prover och sånt bara för att bli helt säkra.
Eventuellt kan det hänga ihop med att hon har fibromyalgi.
I fredags var jag, Oskar, Jonas och Johan på Takidas spelning. Jag och Oskar var båda jättetrötta så vi hade tänkt att gå ganska tidigt. Ja tjena.
När vi kom dit sa Jonas att Takida inte började spela förrän kl 1 och då var klockan strax efter 22. Vi hade tänkt var därifrån innan 1 men nu ville vi ju se dem spela så vi bestämde oss för att vara kvar längre.
Men det var helt stört mycket folk där inne. Måste ha varit ordentligt mycket fler människor än de får ha i de lokalerna. Det gick knappt att komma fram och det blev ordentliga slagsmål till höger och vänster. Riktigt obehagligt.
Sen blev det så varmt och kvavt därinne och det kändes som om det inte fanns en gnutta syre kvar så det gick knappt att vara där.
Jag och Oskar gick efter att de hade spelat i typ en halvtimme eller något sånt. Det var för mycket folk så det var inte kul.
Igårkväll var det korridorsfest hos en av Oskars kompisar. Det var riktigt trevligt. En glad överraskning var att Jessica var där! Riktigt kul att träffa henne!
Nu ligger jag brevid Oskar i hans säng och knappar lite på min laptop. Han tentapluggar och efter det ska vi rotera möbler i hans rum. Ska bli spännande att se hur det blir.
Jag tror att det kommer bli en ordentlig förbättring.
Vissa dagar vill bara inte samarbeta med en.
Imorse vaknade jag till av att jag fick sms. Tänkte inte mer på det utan bökade mig närmare Oskar och var påväg att somna om. Sen kom jag att tänka på att det ju inte är helt vanligt att få sms före 6.20 vilket var tiden vi ställt Oskars mobil för väckning. Då kikar jag på min mobil och ser att klockan är 7.47. Fan! Väcker fort Oskar som först tror att jag driver med honom. Vi skulle gått till bussen 7.40 så vi hade minst sagt bråttom. Oskar skulle vara i skolan för ett viktigt seminarium 8.15 och jag började 8.30. Han sprang mer eller mindre direkt ut till bussen och hann till skolan i tid. Min buss, som är en bit ifrån där han bor, gick 8.20 så jag kom några minuter föresent men jag kom dit.
Nu känns hela dagen bakvänd på något sätt. Jag hann inte göra något av det jag brukar göra innan jag ska iväg på mornarna. Jag hann slänga på mig kläder, borsta tänderna och håret och måla ögonfransarna lite. Sen var det till att springa till bussen.
Så nu sitter jag och känner mig lite halvskabbig i gårdagens kläder och osminkad men det får vara en sån dag idag.
Ska snart iväg på fiollektion. Ska bli skoj! Det känns som evigheter sen jag var där sist. Hon har varit bortrest i två veckor. Provspelning för en orkesterplats i Aten. Är jag för elak om jag hoppas att hon inte får den? För det skulle innebära att jag måste hitta en ny lärare igen och Anna är den bästa lärare jag haft.
Eftermiddagen har jag tillbringat på sängen med lilla datorn i knät och skrivit två svenskaarbeten.
Ikväll ska jag bara ta det lugnt. Får se om Oskar kommer hit ikväll. Det vore härligt att få sova nära honom.
Nej, nu ger jag upp svenskaarbetet för kvällen. Så intressant är inte Charles Baudelairs liv. Oskar är inte klar med sitt pluggande än men strax blir det nog te och One Tree Hill. Eventuellt något avsnitt av Bleach innan vi kryper i säng. Det är upp tidigt imorgon för oss båda. Inte trevligt.
Det är riktigt motiverande att spela fiol just nu. Jag märker hur fort det går framåt när jag övar och det gör att det blir roligare att spela. Jag håller på att finslipa det sista på Seitz femte fiolkonsert och börjat lite på Vivaldis Concerto in A minor, 1st movement.
Den nya innebär en hel del spel i tredje läget vilket jag inte har spelat mycket i. Lägesbyten är något jag måste träna mer på. Men jag gillar att få svåra saker att spela. Det känns så jäkla härligt när jag faktiskt lärt mig det och det sen sitter.
Imorgon har jag lektion igen och det ska bli riktigt skoj.
Vi fick tag på biljetter till Takidas spelning på fredag så det ska vi på med några vänner. Ska bli riktigt skoj! Hoppas spelningen blir bra, fast det är i en konstig lokal.
Nu blir det One Tree Hill. God natt.
Håltimmar är nog ett av de sämsta påfund som finns. Jag har min nästa lektion 14.30 och jag orkar inte gå hem och tillbaka på den tiden. Jag hade kunnat spela fiol den här tiden som jag nu sitter sysslolös på. Har visserligen idrott 13.00 men med tanke på hur förkyld jag varit, och fortfarande är, så finns det inte en chans att jag kan vara med. Med tanke på att jag blir dålig bara av att sitta här i biblioteket just för allt byggdamm vill jag inte garantera en ambulansfärd till akuten genom att på det idrotta.
Snart får jag träffa Oskar. Jag längtar!
Jag hatar när det blir sådär. Det är bara stora missförstånd. Men jag är övertygad om att allt kommer försvinna när vi ses. Bara jag får känna hans armar om mig igen. Känna hans läppar mot mina.
Imorgon får jag äntligen träffa Oskar igen. Det känns som om det var evigheter sen sist. Ska bli härligt.
Nu måste jag nog ändå vara nojig flickvän och ringa och kolla om han lever efter IFK Göteborg-AIK matchen. Pappa kom och sa att det varit bråk och sånt där så jag måste ringa och lugna mig och höra att han är hel.
Imorgon blir det också möte med studierektorn och denna gång med pappa som tyngd så hon faktiskt fattar att det är allvar. Hon måste hjälpa till att fixa detta på något sätt.
Nu ska jag snart sova. Måste bara få höra älsklingens röst en liten stund först. <3
Minnen från Rhodos. Vi ser verkligen ut som turister på den där bilden. Älsklingen och jag. Som Oskar sa, han var ju turist så varför skulle han inte se ut som en då? Bilden är rolig iallafall. Påminner om sommaren, värmen och allt kul vi hade på Rhodos. Alla äventyr. Kommer du ihåg Faliraki, snygging? ;) Det gör jag och jag skulle göra samma sak igen utan att tveka!
Vi borde åka någonstans. Bara du och jag. Komma bort från allt ett tag.
Tillbaka till verkligheten. Dagen har bestått av fiol, film och musik. Stod och nötte fiol i säkert 1½ timme. Riktigt skönt att orka spela igen efter den här envisa förkylningen! Om än bara lite idag men det är bättre än inget. Nu ska jag spela mycket framöver.
Då mår jag bra, när jag spelar.
När jag gått upp mitt på dan kollade jag om det gick nån film på tv som verkade okej att kika på. Pappa har skaffat någon box från Comhem så just nu har vi massor av kanaler. På Tv1000 Family gick IcePrincess som verkade lagom lättsam och den var faktiskt bra. Okej, det är verkligen en familjefilm men den var sevärd.
Sen nu på kvällen kollade jag och pappa på Casablanca. Den var sevärd men slutet var lite av en besvikelse tycker jag. Men jag är en sucker för happy endings så det har väl med det att göra.
Jag har en ny favoritlåt. Inte helt ovanligt. Plain White T’s låt Hey There Delilah är verkligen underbart vacker. Så enkel med gitarrkompet men det blir så effektfullt och det går direkt in i mitt hjärta. Sen påminner det om underbara kvällar i Oskars famn. Och det är inte helt fel när sängen känns tom och kall när jag ska sova.
Två nätter till, sen får jag sova nära min älskling igen. Jag längtar!
För nu får jag nöja mig med att drömma om honom.
Nu har jag precis kommit hem från Jessicas maskerad. Det var en ganska trevlig tillställning med många mystiska utklädnader. Själv var jag någon variant av Tingeling. Tyvärr blev det inga foton tagna annat än med mobilkameran eftersom min lilla Ixus fått för sig att spräcka skärmen på något konstigt sätt.
Behöver jag säga att jag är irriterad?!
Jag har ingen aning om vad som har hänt och det gör det hela ännu mer irriterande. Det blir till att skicka till Canon för reparation snarast möjligt. Jag vill ha en fungerande kamera som är lätt att ta med! 350n är inte så lätt att slänga ner i väskan när man ska iväg. Dock blir det bra mycket bättre bilder med den.
Tillbaka till maskeraden. Det var ganska lugnt, jag trodde det skulle bli röj när två personer bjuder in nästan alla de känner. Jag satt och pratade länge med Anton. Var länge sen vi bara hängde. Inte göra nåt speciellt, bara sitta och snacka. Det var riktigt trevligt.
Nu ska jag lägga mig och sova. Just nu är jag avundsjuk på Julia och Sara som får sova nära sina pojkvänner. Min älskling är 10 mil bort så det blir till att krypa ner ensam i min stora, kalla säng och krama nalle istället för Oskar. Om någon vill veta ger en nalle ingen kärlek tillbaka.
Jag hoppas verkligen att jag vaknar piggare imorgon än vad jag gjorde idag. God natt.
Att få känna dina armar om mig
Känna dig andas mot min hals
Att få höra din underbara röst
I din famn känner jag mig hemma
Där känner jag mig trygg
Jag älskar dig Oskar!
Här kommer några bilder som jag tog för någon vecka sen när jag promenerade hem från Oskar. Det var en underbar höstdag och helt fantastiskt ute.
Nu har jag legat sjuk i över en vecka. Behöver jag säga att jag är less? Det som gör mig ännu mer less är att det börjar om igen.
Det började med halsont, sen hosta och snuva. Astmaanfall i fredags, troligen pga förkylningen, ev. av allergi. I lördags började jag känna av halsen igen. När jag vaknade igår morse kunde jag knappt öppna ögonen. Grattis, ögoninflammation också vilket gör att jag ser totalt söndergråten ut.
Ringde sjukvårdsrådgivningen och sköterskan där oroade sig mest för min astma som är sämre.
Idag när jag vaknade var jag sämre rent allmänt. Ordentligt ont i halsen igen, mer hosta, slem i luftvägarna och snuva. Fan!
Ska det vara så svårt att bli bättre istället för sämre?!
Till saken hör att jag på onsdag ska till O’Learys och titta på fotboll med kompisar, äta gott och ha allmänt trevligt. Som jag känner mig nu blir det till att proppa i mig alvedon för att jag ska kunna komma iväg. Dock är det inte förrän på onsdag. Hoppas verkligen att jag blir bättre tills dess.
Har funderat på att försöka få en läkartid idag/imorgon men frågan är om de kan göra något.
Jag har låg kroppstemperatur, har haft det sen jag föddes. När jag är frisk har jag 36.6 i temp på morgonen så när jag då har uppåt 37.6 när jag vaknar har jag feber. Går det över 38 är jag ofta sängliggandes. Men enligt deras jäkla tabeller är 37.6 normal kroppstemperatur och därför tycker de inte att jag har feber fast jag har det.
Fick höra att ”eftersom jag inte har feber är det inget de kan göra. Det är bara virus.”. Men jag har ju feber. Sen har vi en termometer som jag inte kommer överens med. Oftast borde jag ha dött av nedkylning för länge sen om den skulle stämma.
Jag kan också säga att mitt humör blir lidande när jag är sjuk. Att ha suttit inne i nästan en vecka är inte direkt uppmuntrande.
Någon som har nåt tips på vad man kan göra för att lindra förkylning och ögoninflammation?
Ibland blir inte saker som man tror att de ska bli. Man intalar sig själv att det ska gå att göra på ett sätt men verkligheten motbevisar en.
Oskar övertalade mig som sagt att vi skulle vara vänner och se hur det gick. Vänner var vi allt, nära vänner. Väldigt nära vänner.
Efter en vecka insåg vi båda att vi inte var klara med varandra. Vi klarade helt enkelt inte av att hålla oss ifrån varandra.
Jag tror att vi båda är en aning överraskade över hur lätt det har varit sen vi blev tillsammans igen. Vi kommer bra överens igen och allt funkar toppen. Det känns så himla bra!
Även om rädslan finns hos oss båda över att det ska bli som innan är jag övertygad om att det inte kommer bli så.
Det här kommer att fungera!
Utgång, Vardagligt | Anna-Maria | 
28 oktober 2007 22:41 | 
Kommentarer (2) 
