Anton, Erik o jag plannerar en riktig sån här resa till sommaren. En riktig Eurotrip med alla möjliga tänkbara äventyr.
Jag hoppas verkligen att det blir av. Vi funderar på att ta med någon till på vår resa genom Europa, frågan är vem. Vi har två personer som är tänkbara för tillfället.
Någon som känner sig manad att följa med?
Jag längtar verkligen till sommaren och allt det innebär. Att åka genom Europa med bra vänner, kan man spendera sommaren på ett bättre sätt?
Vad passar bättre att avsluta kvällen med än några citat från denna underbara film. :)
And have a very special day for a very special little man!
You guys are the worst twins ever.
How the hell could this happen? We all go to Amsterdam and *Jamie’s* the one who hooks up? For shame!
Jenny, that outfit is terrible! Take it off, now!
Stuck on a boat with a weird French guy? That sounds a little gay. – It’s not gay. I’m a girl.
Oh, here it is. Bratislava. Hmm. Capital of Slovakia. Oh, here’s a fun fact: You made out with your sister, man!
What’s the etiquette on boners? Do I role over and dig out a hole for it, or is it cool to just let my flag fly?
Ibland vet jag inte vad jag vet. Vad jag ska göra och tänka.
Hur vet jag att jag väljer rätt? Att det är rätt tidpunkt?
Vad gör jag om det är rätt sak men fel tidpunkt?
Kommer jag någonsin veta det?
Nu står jag och stampar och vet inte åt vilket håll jag ska gå.
Vad jag ska göra.
Vem jag är.
Jag är avundsjuk.
Inte vanligtvis men på de människor som faktiskt vet vad de vill med sina liv. Vad de vill läsa på universitet/högskola och vad de sedan vill jobba med. Jag kan komma på massor av saker jag skulle kunna tänka mig att göra men bara en jag vill göra. Och det jag vill göra och plugga är det antagningsprov till som jag troligen inte klarar.
Jag skulle kunna tänka mig att jobba inom/som:
- Databranchen som datatekniker, programmerare, systemvetare eller något liknande
- Någon form av låg/mellanstadielärare
- Journalist
- Specialistsjuksköterska eller något liknande inom vården som innebär att ha kontakt med människor
- Fotograf
- Grafisk formgivare
- Musikproducent
- Forskare
- Fastighetsmäklare
- Många andra yrken som jag inte kommer på just nu
Jag vill jobba som:
Men inget av det andra känns så lockande som jag vill. Och pengar spelar också roll. Att utbilda mig till sjuksköterska känns inte så lockande då jag får studieskulder som jag sedan knappt kommer att kunna betala tillbaka.
Som systemvetare kommer jag tjäna rätt bra med pengar men frågan är om jag kommer att trivas i längden.
Hur ska jag kunna bestämma mig? Vad vill jag göra?
Hjälp mig, vad vill ni göra? Hur tänkte ni?
Nu sitter jag här insvept i ett av Oskars täcken och klockan blir bara mer och mer. Sova verkar min kropp inte vilja göra.
Jag är dödstrött, jag tror att det är lungorna som håller mig vaken. Jag bara hostar när jag ligger ner.
Vi var hos Anton ikväll och tittade på Melodifestivalen, något jag nog egentligen inte var frisk nog att göra. Det verkar jag få sota för nu. Trevligt hade vi iallafall men jag kroknade på slutet och trodde nästan att jag skulle svimma på bussen påväg hit.
För en gångs skull gick min favorit vidare i Melodifestivalen. Jag gillar tvillingarna Rongedal riktigt mycket och deras låt var bra så jag är nöjd. Och ännu mer nöjd blev jag över att Carola inte gick vidare direkt till Globen.
Men jag blev väldigt besviken över att mina krafter inte räckte längre än de gjorde. Jag hade hoppats på mer. Nu ligger Oskar och sover bakom mig och jag sitter här i mörkret och känner mig allmänt ensam och ynklig. Jag vet inte vad jag ska göra riktigt. Jag borde kanske gå och koka te men jag vet inte om jag orkar det.
Jag sätter nog igång någon film på datorn och lägger mig och kikar på i hopp om att somna då. Annars har jag något som underhåller mig lite.
Nu har det gått riktigt lång tid sen jag skrev något här sist. Det finns det flera orsaker till.
Strax före jul började jag gå på frigörande andning vilket har fått mig istortsett besvärsfri från astman. Det är verkligen underbart att kunna gå någonstans utan att frenetiskt klamra mig fast vid akutmedicinen.
Skolan har tagit ganska mycket tid, på både gott och ont. Jag har också spenderat mycket tid med och hos Oskar. Mycket tack vare att jag mått så mycket bättre nu.
Fram tills för lite drygt en vecka sedan. Då blev jag förkyld och nu sitter jag här och kan knappt andas och med antibiotika. Det positiva är att jag inte tror att det är astman utan ”bara” något virus/någon bakterie i lungor och luftvägar. Men nu ska jag bli frisk och sen hålla mig borta från allt som har med sjukdomar och mediciner att göra.
Jag ska ju faktiskt flytta hemifrån snart. Eller snart och snart, i juni går flyttlasset. Till en etta några kvarter bort som min älskade Oskar har hjälp mig att fixa. Nybyggt och fräscht kommer det vara och alldeles lagom för mig. Det är helt nytt för dagen och nästan ingen vet något än. Jag längtar verkligen! :)
Sen är det två dagar nu som är lite speciella. Inga stora saker men lite småmysiga för mig och Oskar. Igår var det 14 månader sedan vi träffades. Och imorgon, som ingen kan ha undgått vid det här laget, är det alla hjärtans dag.
Nu väntar jag på att han ska komma hit och att få slänga mig i hans famn igen.
Du är min älskling! :)
Film, Resa | Anna-Maria | 
25 februari 2008 0:48 | 
Kommentarer (3) 
