Save me from myself.
Jag vill bara krypa ihop i ett par starka armar och sova.
Komma bort från all skit.
Istället sitter jag här och stirrar på mina böcker.
Det känns segt just nu.
Riktigt segt.
Trots att jag vet orsaken gör det inte saken bättre.
Snarare tvärt om.
Den jag vill krypa ihop hos är också den jag vill fly ifrån.
Fast egentligen inte.
Jag vill ha honom nära.
Jag vill att han ska förstå.
Även om jag inte förstår själv.
Jag behöver en hals att borra in min näsa i.
Armar som håller hårt om mig.
Jag vill att han ska stryka mig över håret och säga att allt kommer att bli bra.
Fingrar som varsamt torkar bort tårarna som rullar ner för mina kinder.
Jag vill slippa vara ensam just nu.
Jag vill få höra att jag är älskad.
Tankar | Anna-Maria | 
22 september 2008 21:49 | 
Kommentarer (0)
