Lång kort sammanfattning av senaste dagarna.
Mycket saker har hänt senaste dagarna. För mycket för att egentligen rymmas i ett blogginlägg men jag är för trött just nu för att orka gå in detaljerat på allt. Det får bli en kort sammanfattning av allt. Frågan är i vilken ordning jag ska ta allt. Börjar nog med skolan.
Samhällstentan som jag hoppades att jag skulle klar kuggade jag. Kulturtentan däremot som jag var hundra på att jag skulle kugga, den klarade jag. Glad överraskning då jag var på gränsen till att hoppa av engelskakursen när jag kuggade första tentan då jag verkligen inte tycker att det är kul. I onsdags var sista dagen att anmäla sig till höstens kurser och efter flera dagars våndan över vad jag skulle välja blev det musikvetenskap som förstaval och bastermin som andra. Det känns bra nu i efterhand att jag valt det.
Onsdagen blev en riktigt konstig dag. Dagen ägnades åt att skriva uppsats, vara aktiv i budgivning på lägenheten jag ville ha, välja vad jag skulle söka till universitetet, maila med en ansvarig för musikkurser för att få råd om kurser och att prata med supporten på Alina angående datorn. Framåt sen eftermiddag kom Oskar och det blev några mycket märkliga timmar.
Kontentan av det hela blev att vi inte längre är tillsammans. Jag känner att vi kunde gjort ett försök till då det gått så kort tid sedan vi kom fram till en, vad vi då trodde, lösning. Men så blev det inte och efter många tårar skiljdes vi åt. Jag bad mamma komma vilket hon gjorde och det slutade med att hon tog med mig hem. Hon tyckte inte att jag skulle vara ensam och här sitter jag nu, i mitt gamla rum igen.
Något jag har svårt för är att han skriver till mig på msn. Jag vet inte hur jag ska bete mig och det slutar nog med att jag låter stört otrevlig mot honom. Men det bottnar i en enorm osäkerhet för tillfället. På ett sätt känns det som att han försöker att både äta kakan och ha den kvar. Samtidigt som jag nog ändå gillar att han hör av sig. Men jag behöver nog tid. Hur mycket vet jag inte. Fast just nu vet jag inte riktigt vad jag behöver.
Budgivningen på lägenheten blev lång och utdragen. Det var jag och en till som ville ha den, till varje pris verkade det som. Jag kunde dock inte höja ”till varje pris” men efter att mamma och pappa fått igång någon slags tävlingsinstinkt ringde mäklaren igår och sa att den/de som var kvar som vi ”tävlade” mot skulle överlägga och att de hade till senast kl 9 idag på sig. Då trodde vi att de inte skulle lägga något högre bud men tji fick vi! Väcktes imorse kl 9 av att mäklaren ringde och sa att de lagt ett bud till. Jag ringde då och pratade med pappa som efter en stunds fundering sa ”Höj 10 000 till!”. Ringde mäklaren och sa det och hon ringde tillbaka 2 minuter senare med orden ”Vill du så har du precis köpt en lägenhet!”. Det gjorde min dag! Med tanke på hur jag somnade igårkväll så var det guld värt att få vakna till orden att jag fått lägenheten! Snabba ryck blev det och kl 11.15 var jag och pappa hos mäklaren och skrev på avtalet! Den 1 december är jag lägenhetsägare på riktigt!
Kvällen har spenderats med mamma, moster och mosters kompis på restaurang och sedan sett Ladies Night. Riktigt trevlig kväll blev det! Det var precis vad jag behövde just nu! :)
Showen var riktigt bra och två timmar flög iväg. Jag kan ju också passa på att göra en efterlysning. Om någon känner dansaren med halvlångt, ljust hår som är med i Ladies Night så hör av er! Honom vill jag ha! ;)
Imorgon blir det antingen Vänner-marathon med Anton eller fest hos Jonas om jag får med mig Anton dit. Oskar kommer kanske dit. Min första tanke var att inte gå om han kommer. Men efter att ha pratat med Jonas och Johan så har jag nog ändrat mig. Tanken slog mig också att Oskar kanske inte kommer om han hör att jag ska komma. Men jag vill inte hindra honom från att komma på festen på samma sätt som han inte får hindra mig.
På ett sätt känner jag en lättnad över hur det har blivit samtidigt som jag känner stor sorg. Det är ändå närmare två år vi varit tillsammans.
Det blev en lång kort sammanfattning men det är ändå bara ytligt jag gått igenom saker och ting. Jag har säkert missat hälften också men det struntar jag i just nu. Nu ska jag sova! Det är bästa medicinen för mig just nu.
By micksan, 24 oktober 2008 @ 9:25
Tråkigt att ni inte längre är tillsammans. Sådana där förändringar tar ju ett tag att anpassa sig till, och jag kan tänka mig hur svårt det är när man levt tillsammans med någon så länge. Jag känner ju bara nu hur rädd jag är för att förlora Nicklas, och ändå har vi inte lika lång tid bakom oss som ni hade. Fast sådant kanske inte spelar någon roll, vad vet jag.
Och grattis till lägenheten! Gud vad kul. Är den stor? :) Spännande!