Vad är kärlek?

Jag håller på att försöka röja upp lite i lägenheten, jag just nu har tvätt precis överallt då torkrummet verkligen inte lever upp till sitt namn. Inne i sovrummet hittar jag Oskars skjorta som ligger kvar, slängd över min enda flyttkartong, och jag kan inte motstå frestelsen att ta upp den och lukta på kragen på den.
Lukta där jag vet att den luktar Oskar, där den luktar Oskar och Oskar-parfym, och det pirrar till i magen på mig när jag känner den där välbekanta doften.
Det är nästan så jag känner mig lite vemodig av det men inte på ett dåligt sätt.
Den doften får mig att tänka på när vi träffades och första tiden då vi var sådär härligt nykära.
Det vill jag ha igen och det är det jag börjar märka att det kanske finns lite av.

Vad är kärlek egentligen? Hur vet man att man är förälskad i någon? Hur känns det när man vet att man vill spendera resten av sitt liv med någon?

Kärlek?

2 kommentarer

  • By micksan, 21 januari 2009 @ 10:43

    Åh det är så svårt att beskriva den där känslan i ord. Man funderade ju ganska mycket på det där innan, innan man hade fått känna den där känslan krypa i kroppen. Hur man känner att ”åh, det är så underbart, hur kan du vara så underbar, hur kan du vara min? dig vill jag vara med för alltid”. Man får hela framtiden framför sig i sitt huvud. Man känner att det känns så rätt, bland annat den här biten med barn. Att man känner att det hade fungerat, att jag vet att det hade hållt mellan oss. Nej, det är svårt att förklara känslan om man inte har den inom sig.

    En annan sak jag funderade just över är att man inte längre sätter sig själv i första hand. Man oroar sig så mycket över hur den andra mår, om den andra råkar ut för något dåligt osv osv. Det handlar inte längre om bara en själv, utan helt plötsligt är man två. Två stycken för att vara en helhet. Som två pusselbitar.

    Ja man kan driva funderingarna långt när man väl börjar ;-)

  • By Den som älskar dig mest i världen, 29 januari 2009 @ 9:03

    När man inte längre bara lever för sig själv utan för två. När det första man letar efter på morgonen är ansiktet som förhoppningsvis ligger bredvid en i sängen, om inte så är det det första som poppar upp i huvudet på en, likaså det sista man vill se/tänka på innan man somnar.

    Att inse att man älskar någon, veta att man vill spendera resten av livet med den här personen. Det är du för mig Anna, för alltid.

Other Links to this Post

Kommentera


 
RSS för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI