Sverige och snorande.
Jag är fortfarande lika förkyld. Kan det inte ge sig någon gång?!
Näsan är alldeles tjock och jättesnorig och luftvägarna är igentäppta de med och rosslar och låter allmänt illa. Huvudet känns fyllt med sockervadd och något trögflytande.
Jag orkar knappt spela fiol, och under den stund jag orkat spela hittills idag blev jag nästan snurrig i huvudet av att jag inte kunde andas genom näsan. Munnen går knappt att andas genom samtidigt som fiolen ska sitta på plats, kommer bara av mig då.
Mamma och pappa bjöd in sig själva för att hälsa på och titta till mig och se om jag levde. Mamma har halvt beordrat hem mig imorgon när älskling ska till Stockholm, så jag inte sitter ensam hemma och är sjuk.
Oskar både öppnar och stänger på jobbet idag och jag lider verkligen med honom. Nu är det bara en kvart kvar tills han kan börja stänga.
Våra kvällsplaner har varit bestämda ett bra tag; beställa hem pizza och kika på fotboll. Sverige-Danmark har jag för mig att det är. Så dagen till ära sitter jag i mjukisbyxor och Sverige-t-shirt. Så det enda som saknas är min honey som har varit borta alldeles för länge redan!

Nämnas bör kanske också att det ju ändå är Sveriges nationaldag, och då passar ju min klädsel ännu bättre. :)






