Brist på sömn och humör
Gäsp.
Något annat vet jag inte om jag kan få fram än. Har knappt sovit något inatt, mestadels på grund av den där jäkla magen som bara bråkar för mig. Jag blir så less. Orkar inte med denna värk längre, det tär alldeles för mycket på hela mig. Allra minst på mitt humör.
Jag känner mig bara hemsk och dålig av att aldrig få må bra. Mitt dåliga humör gör att jag egentligen bara vill stänga in mig och isolera mig från allt och alla så folk inte ska behöva bli lidande av att jag mår dåligt. Jag är inte ute efter medlidande, jag vill ha en lösning. Det kan inte vara så jäkligt att man ska behöva må såhär resten av sitt (fertila) liv. En så vanlig sjukdom och ändå finns det inget botemedel eller ens något som gör alla besvärsfria.
Om några timmar måste jag iväg och plugga med kursare. Något jäkla projekt vi måste fixa med. Tills dess ska jag försöka sova lite mer så jag förhoppningsvis inte är helt död. Fast å andra sidan kanske de tycker synd om mig då och skickar hem mig…
