Här har jag spenderat större delen av kvällen, i mitt hörn av soffan med datorn. Lyckades även somna i Eriks knä efter middagen och har inte riktigt koll på hur länge jag sov. Sedan dess har jag känt mig en aning groggy så nu ska jag ta rätt på tvätten som jag har i tvättmaskinen/torktumlaren och sen krypa i säng.
Kroppen har inte varit riktigt på min sida idag men jag har ändå lyckats få en del gjort, det mesta tack vare Erik. Allt julpynt är nu nerplockat och kartongerna nerburna i källaren. Jag har fått två maskiner tvätt klara också vilket känns skönt. :)
Ännu en förmiddag låg jag i samma kala, trista sjukhusrum som jag gjorde för några veckor sedan. Även denna gång var det för att ta prover, nu som krävde minst en halvtimmes vila innan de kunde tas.
Anledningen till provtagningen var att jag äntligen var på läkarbesök på metabolmottagningen som jag väntat på i evigheter. Läkaren som jag var till var jättebra, han lyssnade och tog mig på allvar, klämde och kände och hade sig en massa också. Helt enkelt undersökte ordentligt och noggrant, så som man förväntar sig att en bra läkare ska göra.
Jag fick även veta svaren på proverna och de visade att min kropp inte producerar kortison/kortisol som den ska göra. Efter de sprutat in det som ”stänger av” hypofysen så förändrades inte värdena någonting trots att de skulle göra det vilket tyder på att det är något knas med kortisonproduktionen. Hormonet som hypofysen skickar till binjurarna (som styr kortisonproduktionen) var också förhöjt men inte så förhöjt att det var självklart vad som är orsaken till det hela.
Värdena för sköldkörteln var även höjda men det tror han hänger ihop med kortisonproduktionen. Hans gissning är att jag har sekundär binjuresvikt men för att få mer klarhet i det behövde jag lämna mer prover så det dröjer ytterligare några veckor innan jag får svar på dem. Har telefontid med honom den 10 februari så jag hoppas på mer svar då.
Som behandling tills vidare har jag fått kortisontabletter i låg dos som jag ska ta varje morgon. Han tror att jag kommer bli piggare av det och förhoppningsvis få mer aptit också. Han konstaterade även att jag har lågt blodtryck, 110/75 låg det på när jag låg ner och han det även när jag ställde mig upp och då sjönk det till strax under 90 sa han. Då snurrade det ändå inte särskilt mycket i huvudet när jag reste mig jämfört med hur det brukar göra.
Han sa även att jag skulle äta så mycket salt jag kände för, det var inte dåligt för mig då jag behövde saltet och få lite större blodvolym. Det är tydligen en symptom på kortisonbrist, extremt saltsug, så nu kan ingen tjata på mig att jag äter för mycket salt. :P
Jag hoppas att läkaren har rätt och att jag blir piggare av medicinen fort. Jag hoppas också att jag slipper diverse konstiga biverkningar av den. Tills dess ska jag försöka ta det lugnt och samla lite krafter igen.
Vardagligt | Anna-Maria | 
27 januari 2010 23:56 | 
Kommentarer (2) 
