Vissa dagar orkar man bara inte med. Dagar då ingenting blir som man tänkt sig och man får planera om precis allting.
Det här är en sån dag då jag knappt orkat ur sängen överhuvudtaget. Kroppen totalstrejkar, min gissning är av kortisonbristen men det kan även vara spänningshuvudvärk. Jag har sovit halva dagen och andra halvan har jag spenderat framför tvn. Jag hoppas att jag blir ordentligt mycket piggare snart av medicinen för jag börjar bli less på att alltid må dåligt.
Men jag tror att medicinen i alla fall har effekt på värken i magen för den har varit bättre sedan i onsdags. Sjukgymnasten jag går hos sa att om man har brist på kortison så är man mer smärtkänslig så det kan förklara varför magen varit så elak. Att den dessutom varit bättre sedan jag började med kortisontabletterna gör det ju ännu tydligare att det faktiskt verkar hänga ihop.
På eftermiddagen kollade vi på This is it vilket var en riktigt bra film. Michael Jackson har gjort riktigt många bra låtar och att han verkar ha varit lite av ett musikaliskt geni blir ganska uppenbart när man ser honom under repetitionerna.
Jag hade egentligen tänkt sova för över en timme sedan, efter flera nätter av dålig sömn, men jag fastnade framför America’s got talent på tv4. Måste säga att det faktiskt var flera som var väldigt duktiga där. Fastnade framförallt för Jessica Price som sjöng helt fantastiskt.
Dagen har bestått av föreläsning mellan 16-18 och sedan middag med Erik. Hade en plan om att gå upp tidigt imorse och fixa och dona en hel del här hemma men min kropp kände mer för att ta igen en hel del sömn så jag lyckades inte ta mig upp förrän strax efter kl 12. Då hade väckarklockan ringt i minst en timme varav jag första halvtimmen måste stängt av den i sömnen.
Istället för att städa och greja så blev det lunch med älskling och sedan fika med mamma innan det var dags att ge sig iväg till skolan. Hatar att ha föreläsning så sent, framförallt när det krockar med fiollektion. Tog med mig fiolen till skolan men insåg efter halva föreläsningen (då jag hade behövt gå för att hinna till fiollektionen) att jag inte kände mig tillräckligt pigg för att ta mig ner på stan och sedan hem igen. Det är någon seg förkylning det här som inte verkar släppa taget riktigt. Istället släpade jag mig de fyra minuterna hem efter föreläsningen och vilade istället.
Nu ska jag strax krypa i säng, lagom när Erik vaknat efter att ha somnat för några timmar sedan. Skrämde halvt ihjäl mig gjorde han också när han kom smygandes!! Jag är alldeles för lättskrämd! Usch!
Jag känner mig både rastlös och sjuk idag. Det är ingen bra kombination då ingenting man gör känns rätt. Vilar jag så kryper det i kroppen, gör jag någonting känner jag mig matt och hängig.
Har tittat på Star Wars Episod 2 på eftermiddagen och sen har jag skrivit in alla föreläsningar i min kalender för den här terminen. Känns som att det saknas en hel del på schemat men jag tror att jag har allt under kontroll för de två första perioderna i alla fall.
Nu kom Erik hem från affären så jag ska försöka sysselsätta mig med något vettigare än datorn en stund. :)
Både Erik och jag är fortfarande sjuka så det blev en lugn fredagkväll för oss trots diverse påtryckningar om olika fester.
Kvällen har spenderats till att äta middag (fryst pytt-i-panna och kokt broccoli), titta på Star Wars Episod 1 och poppa popcorn.
Kvällens höjdpunkt var helt klart popcornen då jag aldrig någonsin poppat popcorn i kastrull förut så jag stod helt fascinerat och tittade på då Erik fixade och donade.
Blivande popcorn som skakas i kastrullen Färdiga popcorn i kastrullen
En hel stor skål full med popcorn!
Resultatet blev väldigt bra måste jag säga och de är nu uppätna och filmen är slut.
Nu återstår bara en fråga; ska vi orka med Episod 2 också inatt eller blir det sova snart?
Oj vad senaste veckan gått fort trots att inget speciellt egentligen hänt. Det här får nog bli någon slags sammanfattning av senaste veckan känner jag. :)
I fredags var vi ett gäng som var ut och åt på värmlands nation och stannade sedan kvar på terminens första klubb. Riktigt trevligt var det även om orken inte var på max direkt. :) Fredrik har äntligen fixat kårleg så vi invigde honom i nationsvärlden.
Lördagen blev en ganska lugn kväll, skulle egentligen till Julia och titta på film men kroppen orkade inte med det så det blev en lugn kväll med pizza och tv-spel hos Erik istället.
På söndagen vaknade finaste Erik med något influensaliknande. Feber, ont i kroppen och allmänt hängig vilket resulterade i att jag fick ge mig iväg ensam till Richard på kvällen och äta sushi. Snälla som de var fick jag med mig lite hemmagjord sushi hem till Erik igen. Tyvärr blev det till att släpa mig hem då kroppen och magen strejkade rejält.
I måndags var det kursstart på en av de två första kurserna för terminen, Introduktion till MDI, vilket verkar ganska spännande. Föreläsaren påminner lite om Loa Falkman och verkar ha väldigt lätt för att glida in på andra ämnen när han pratar. Kvällen gick åt till vila och pyssla om sjuka älskling. Tyvärr strejkade magen rejält igen, så mycket att Erik tillslut tryckte i mig tabletter som gjorde mig nästan sämre. Biverkningarna gjorde att jag varken kunde duscha klart själv eller stå upp utan att känna mig spyfärdig. Mindre trevligt!
I tisdags var det tänkt att jag skulle på föreläsning kl 8 men min kropp hade en helt annan åsikt efter natten. Till kl 13 lyckades jag ta en taxi till sjukhuset för att träffa en sjukgymnast. Trodde först att jag hade hamnat helt fel då jag blev skickad till en avdelning för gravida. Hon verkar bra och kom med en hel del vettigt, bland annat en TENS-apparat som verkar kunna rädda min vardag framöver!
Jag kan använda den lite varstans jag har ont i kroppen, magen, axlarna, ryggen och nacken till exempel och sen skickas det små elektriska pulser (eller hur det nu fungerar) som verkar smärtlindrande. Prövade den på axlarna och nacken som gjorde vansinnigt ont när jag kom hem till Erik igen och det funkade faktiskt! Spänningshuvudvärken gjorde dock att jag sov nästan hela eftermiddagen och kvällen.
Onsdag innebar kursstart igen, den här gången var det algoritmik som stod på schemat. Föreläsaren verkar vara ganska förvirrad men ändå ganska bra och så ser han ut som en gammal Paul McCartney! Fick även möjlighet att testa min fina apparat på magen också och det verkar faktiskt fungera! Molvärken går över, eller blir mindre iallafall! Lyckan är enorm!
Idag vaknade jag med feber och kände mig allmänt sjuk. Erik har varit vänlig att dela med sig av sin trevliga sjukdom så just nu har vi sjukstuga i hans lägenhet. För hem har jag inte orkat mig, inte heller iväg på dagens föreläsning. Mamma och pappa kom hit med lite mat och andra nödvändigheter på eftermiddagen så vi slapp släpa oss till affären. Erik börjar ändå bli bättre nu som tur är, han är uppe och springer fram och tillbaka mellan grannarna för tillfället för att pilla med någon dator. Jag ligger i en hög på hans säng och har stulit hans laptop så jag kunde uppdatera mig lite i bloggvärlden igen.
Nu ska jag ta och spela lite tv-spel, det får bli mitt sjuk-spel, ”The Dog Island”. Jättegulligt barnspel som även roar mig enormt när jag ligger med ont i magen eller är sjuk. :)
Nu har det blivit riktigt dåligt med bloggande senaste veckan. Resan till Karlsad gick alldeles utmärkt och jag var precis påväg att publicera ett blogginlägg när jag nästan var framme när datorn fick för sig att dö. Passande!
Erik stod där så fint och väntade på mig när jag kom från tåget och oj vad härligt det var att få slänga mig i hans famn igen efter alltför lång tid ifrån varann!
Dagarna i Karlstad rullade på fort och det blev mycket god mat och gott fika tillsammans med Eriks familj. Mycket trevligt!
På nyårsafton bar det sedan hemåt igen efter en natt då jag inte sovit någonting nästan, troligen biverkning från mediciner mot magen, så jag mådde minst sagt dåligt. Sov istortsett hela tågresan men kände mig fortfarande spyfärdig av trötthet. Slutade med att jag kom hem till mamma och pappa vid halv fyra-tiden och kraschade i säng och sov tills Erik kom dit och väckte mig.
Sedan blev det middag med föräldrarna, moster och morbror vilket var mycket trevligt och lagom ansträngande för min trötta kropp. Vid tolvslaget stod vi ute på terassen och tittade på fina fyrverkerier och drack skumpa.
Trist nog lyckades vi få med oss någon Karlstad-förkylning för vi är båda sjuka nu, självklart är jag sämst. Det är inte förrän idag jag mått riktigt dåligt. Eller, det började igår egentligen då magen, som ändå varit bättre i några veckor, fick för sig att göra ordentligt ont igen. Som ett paket på posten kom såklart spänningshuvudvärken idag och satt i ordentligt redan när jag vaknade.
Oj vad sjuk jag kände mig. Huvudet, axlarna och nacken dunkade, ögonen gick knappt att hålla öppna, magen gjorde såklart också ont, förkylningen sitter i fortfarande och som grädden på moset mådde jag rejält illa också. Erik gjorde sitt bästa för att försöka få i mig panodil, nyponsoppa och grejer men jag fick inte i mig mer än några munnar. Tur var kanske det för efter att ha suttit och ynkat över att det kändes som att jag skulle kräkas en bra stund (jag trodde det var stress eller oro) fick jag slänga mig efter hinken som Erik taktiskt placerat strax bredvid mig.
Efter det mådde jag dock bättre, eller mindre dåligt är kanske bättre ordval. Det är inte förrän nu ikväll som jag faktiskt börjat leva lite igen. Låg i sängen tills strax efter 18-tiden ikväll, det är inte ofta det händer. Tur att det gick en Star Warsfilm på tv som kunde underhålla mig lite. :)
Mamma lyckades få tag på någon barnmorska på endometriosmottagningen som ringde upp mig på eftermiddagen och jag har nu fått en tid om en vecka hos samma läkare jag var till sist. Känns bra att kunna diskutera lite om värk och mediciner med mera.
Nu mår jag som sagt bättre och har lyckats få i mig lite middag och funderar på att göra mig en kopp kamomillte innan det är dags att krypa i säng. Planen var egentligen att vi skulle hem till mig idag men det har inte ens diskuterats. Tur att Erik är så snäll och pysslar om mig. <3 Vet inte vad jag skulle göra utan honom!
Ja, nu har jag fått höra från läkare att det är vaccinsjuka jag drabbats av.
Har feber, känner mig allmänt hängig, är snuvig, har ont i bihålorna och hostar. Allmänt sjuk för att sammanfatta det, och har varit det sen förra måndagen; alltså över en vecka. Vad hände med att man KUNDE vara sjuk i TRE dagar av vaccinet? Hade jag vetat att jag skulle ligga däckad i över en vecka vet jag inte om jag faktiskt hade vaccinerat mig trots att jag tillhör två riskgrupper. Tror faktiskt att jag blev sjukare av vaccinet än jag skulle blivit av svininfluensan, trots två riskgrupper. Eller så hade jag faktiskt blivit en av dem som dött av den. Försöker intala mig det så känns det bättre med några veckors förkylning och feber. :)
Idag roar jag mig med att tvätta, det är ungefär allt jag orkar med just nu (och knappt det). Insåg att om jag blir frisk tills på torsdag då Erik och jag ska till Karlstad så kan det ju vara bra att ha rena kläder med sig. :) Nu är andra omgången tvätt igång, har två maskiner att köra samtidigt. Fasar bara för att få upp två maskiner tröjor att hänga i lägenheten sen då det inte blir torrt i torkrummet.
Snart kommer Erik hit och roar mig lite. :) Inte kul att vara sjuk och det blir inte bättre när magen sätter igång och jäklas. Bara att stoppa i sig värktabletter och bita ihop. Nu är jag sådär otäckt groggy, ungefär som allt dåligt av en dålig fylla. Huvudet snurrar, mår lite lätt illa och känner mig allmänt slö och dåsig. Inte har magen slutat göra ont helt heller, men det är i alla fall bättre så jag kan röra mig emellanåt.
Nu ska jag inta soffläge igen och kika lite på tv. Borde plugga men det får bli när jag är lite klarare i huvudet.
Ja, så har jag låtit hela dagen. Snuvig, hostig och allmänt lite hängig är jag, och majoriteten av alla andra på mitt universitetscampus också verkar det som.
Dagen har ägnats åt föreläsning och sedan vila för att försöka kurera mig. Skulle egentligen till min andningspedagog på eftermiddagen men efter att ha ringt och frågat henne hur det funkar med dunderförkylning så blev det inställt. Jag fick order om att ta det lugnt och vila mycket så jag ligger nu på soffan och har i flera timmar tänkt ta tag i PMet som jag måste börja skriva på. Hittills har jag istället kommit på en massa annat att göra, som att uppgradera wordpress och grejer. :)
Nu kommer snart Oskar hit och jag borde värma på tacopajen som står i kylen och väntar på mig. Rester från en trevlig middag igår, inte helt fel att ha middagen fixad idag då också. :)
Fotot är snott från facebook och är från pubrundan för en vecka sedan. :)
Ja, någon svininfluensa var det inte den här gången iallafall. Efter många vändor fram och tillbaka tyckte sköterskan på sjukvårdsupplysningen att jag behövde träffa en läkare. Väl där blev jag placerad ute i trapphuset vilket läkaren sedan inte kunde förstå varför. Han trodde bara att det är ett vanligt förkylningsvirus jag dragit på mig så jag borde bara bli bättre nu. Alltid något även om jag måste erkänna att det skulle varit skönt att ha haft svininfluensan avklarad med tanke på all denna hysteri.
Jag har äntligen, efter tre dagars ringande, lyckats komma fram till gynmottagningen för att kräva läkartiden de utlovade för flera veckor sedan. På fjärde dagen lyckades jag äntligen ställa mig i telefonkö och kunde därmed faktiskt få prata med dem. Det resulterade, efter mycket irritation, i en tid den 22 september så det går framåt. Hade jag inte ringt och varit jobbig hade det dröjt flera veckor till minst innan de ens skickat ut en kallelse. Vad händer med sjukvården egentligen?!
Nu är det hög tid att krypa i säng för mig. Tanken är att orka mig med på nollningen imorgon. Det är ju trots allt näst sista dagen. :)
God natt!
Nu har det varit dåligt med uppdaterningar här senaste dagarna. Jag får skylla på mycket i skolan och med nollning helt enkelt. :) Jag kan ta en liten snabbgenomgång av de sista dagarna, så ni inte känner er utelämnade menar jag. :)
Måndag: Nollningspubrunda på kvällen med start kl 17 med uppvärmningslekar. Kvällen var jätterolig även om det nog blev en aning mycket att dricka. Vi gick runt på åtta nationer och de ambigösa drack en stor stark + en shot på varje ställe. De mindre ambigösa (läs: jag) drack en cider på de flesta ställena men en läsk slank ner på något ställe där i mitten när det började bli lite svårt att gå rakt. Kvällen avslutades med att jag låg i sängen och åt örtsaltade gurkskivor för att inte må illa och tillslut somnade jag till How I Met Your Mother på tvn.
Tisdag: Dagen började med att jag vaknade till ganska tidigt och insåg att det INTE var min dag. Huvudet dunkade och halsen gjorde ont så jag vände mig om och somnade om igen. Efter ytterligare några timmar stapplade jag upp och hämtade datorn för att försöka vakna till lite. När klockan började närma sig 13 insåg jag att jag var tvungen att gå upp för att ta mig till skolan för PM-möte. Det mötet var INTE roligt då min dunkande huvudvärk inte direkt blev bättre av den liter vatten jag hällt i mig så efter någon timme stapplade jag mig hemåt igen och kraschade i soffan. Framåt kvällen började mamma bli orolig över att jag var sjuk (hon såg nog svininfluensan och en död Anna framför sig) så hon beordrade att pappa skulle hämta hem mig. Kvällen slutade då med att jag låg och sov på deras soffa med feber.
Idag: Dagen har spenderats till att försöka göra så lite som möjligt vilket inte har gått helt bra. Otur som jag har hade jag såklart en dietist-tid idag som jag inte orkade mig iväg på (ansåg också att det inte är helt lämpligt att kanske smitta en stackars oskyldig dietist) så den skulle jag avboka vilket var lättare sagt än gjort. Skulle också försöka få tag i någon att rådfråga angående denna sjuka jag dragit på mig då jag ju har astma vilket gör att jag tillhör en ”riskgrupp” för grissjukan. Den människan jag fick prata med hade nog haft bättre dagar, vettigare tankar också för den delen, för hon sa bara att jag inte hade tillräcklig hosta (för att jag inte hostat på den minuten jag pratade med henne) och att jag fick återkomma om några dagar om jag blir sämre. Att då de där pillrena man ska få om man har svininfluensa+astma inte hjälper för att det gått mer än två dygn verkar hon inte ha läst på de sidor hon hänvisade mig till.
Suck säger jag.
Människorna på gynmottagningen verkar inte jobba överhuvudtaget börjar jag misstänka för jag har spenderat tre dagar med att försöka ställa mig i KÖ för att få prata med dem. Utan någon som helst lycka. Hur ska man bete sig egentligen för att få en tid hos dem?!
Kvällen spenderades framför tvn med att kika på Sweet Home Alabama som var en ganska trevlig film måste jag säga. Sådär lagom förutsägbar och innehållslös så man inte behövde tänka särskillt mycket. :)
Jag är så trött. Ändå har jag inte ro till att ligga och sova, kroppen känns bara rastlös när jag ligger ner. När jag sitter upp också för den delen. Jag är nog mest less bara, less på allt. Jag vill få må bra, orka med allt jag vill och behöver orka med. Jag känner mig bara så fången i min egen kropp.
Misslyckad är vad jag känner mig. Tappat hoppet lite om att de ska hitta och fixa vad som gör att jag är så trött och hängig jämt. Just i skrivande stund har jag nog tappat hoppet lite på det mesta. Men mycket kan kännas mörkt och jobbigt när man är både trött och halvt sjuk så jag ska nog snart försöka krypa ner och sova.
Imorgon har jag en tid för andning så jag hoppas att jag blir lite piggare av det. Sedan är det utgång som gäller med nollningen också. Däremellan ska jag hinna med körkortsteori också. Och PM-skrivning. Min lediga dag blir hetsigare än de fulla med föreläsningar.
God morgon!
Kvällen igår hos mina kusiner var trevlig. Tyvärr blir jag så himla sjuk av att vara där så efter några timmar fick pappa och jag åka hem igen. Jag åkte med för att mamma är sjuk och att pappa skulle slippa åka själv. Självklart tog jag antihistamin innan jag åkte dit men jag blev sjuk ändå. De har katt och det är något jag är väldigt allergisk mot.
Efter bara en timme kände jag mig konstig, luftvägarna började svälla igen och ögonen började klia. När vi kom hem igen syntes det verkligen hur svullen jag var kring ögonen och så. Det blev till att ta tavegyl och bricanyl för att få bukt på allergin.
Efter att ha sovit en natt känner jag mig piggare men på något konstigt sätt känner jag mig bakis nästan. Känner mig fortfarande alldeles groggy och sömnig av medicinen, men det är kända biverkningar.
Nu ska jag göra mig klar, äta lite lunch och sedan åka iväg och handla med pappa. Jag har lyckats tigga skjuts till affären så jag slipper släpa all mat hem på cykel. :)
Besöket på infektion resulterade i att jag blev några liter blod fattigare. Sisådär 20 liter eller något sådant.
Nja, kanske inte riktigt, men två rör blev det iallafall.
Läkaren var jättetrevlig och noggrann så jag känner mig på det stora hela nöjd. Självklart kunde han inte säga något särskilt just idag utan han tog som sagt en del prover och då främst för att kontrollera hur mitt immunsystem fungerar. Eventuellt kan det vara någon autoimmun sjukdom som slår på kroppens egna immunförsvar men det trodde han var osannolikt. Men för att kunna utesluta det så togs det prover vilket jag tycker känns skönt.
Han trodde snarare att det kunde handla om någon endokrin sjukdom så han ville skicka mig till en endokrinolog och även till en dietist. Tyvärr ville han inte skicka remissen till endokrinologen utan det skulle min husläkare få göra så jag undrar hur många månader det dröjer innan de ens får remissen.
Där skulle de kolla min bentäthet för att se om jag eventuellt kan ha benskörhet med tanke på hur lätt jag gör illa mig och även kontrollera så det inte finns någon hormoniell sjukdom i botten.
Jag hoppas att allt rullar på fort nu och att jag får tider hos både dietisten och endokrinologen inom en ganska snar framtid.
Nu ska mamma och jag ner på stan och fortsätta vårt desperata letande efter klänningar. Efterlyses: Fin klänning i storlek XS som går ungefär ner till knäna och som passar både till sommarbröllop och gasque.
(Varning för ingående beskrivning av tjejbesvär, ifall någon skulle vara känslig menar jag.)
Jag börjar fundera på om det är tänkt att jag alltid ska må dåligt på något sätt.
Efter ett läkarbesök för ett par veckor sen bestämdes det att jag skulle ge p-piller en till chans, eller närmare bestämt p-plåster, som behandling för mensvärk, oregelbunden mens och troligen endometrios. Till saken hör att jag för ca 1.5 år sedan fick sluta med p-piller som jag då fick för oregelbunden mens på grund av biverkningar.
Nu när jag var till fröken tjej-doktor fick jag höra att jag skulle testa p-piller igen, det blev i plåsterform den här gången, då det tydligen var bättre än att få starkare värktabletter vid behov. Med viss skepsis började jag med dem efter några dagar på Kreta men ändå med förhoppningen och inställningen att jag skulle må bra av dem. Bättre än innan.
Nu är jag inne på andra plåstret och känner mig mer eller mindre apatisk. Livlös. Död på insidan. Därav bristen på bloggning från min sida senaste dagarna. Efter en del fundering och påtryckning från bland annat mamma så ringde jag till kvinnoklinikens rådgivning och ställde mig i telefonkö. Ett par timmar senare ringde en barnmorska tillbaka och jag förklarade varför jag ringde; alltså varför jag fått plåstrena från början, hur jag mådde av dem och att jag ville ha råd angående hur jag skulle bete mig då jag mår så dåligt av dem.
Den märkliga människan jag pratade med förklarade slött att det ju var biverkningar från plåstren och att jag ju fick välja om jag ville fortsätta med dem och känna mig nere eller sluta med dem och få tillbaka besvären jag hade innan. Det förstår ju jag också, att jag måste välja ett av alternativen men då jag inte har någon utbildning angående saken försökte jag få råd från bättre vetande.
Hon muttrade lite om att jag borde ringt till familjeplaneringen istället för att de hade bättre koll på preventivmedel och jag flikade lite surt in där att jag ju ringde dit det stod rådgivning. Det hela slutade abrupt med att hon sa att hon skulle försöka få tag på familjeplaneringen och att jag skulle vänta. Vilket jag gjorde tills samtalet bröts av okänd anledning.
Kul! Det var telefonkö som gör att de ringer upp en så det var ju inte bara att ringa upp igen. Jag väntade surt och hoppades att hon skulle ringa upp igen vilket hon såklart inte gjorde. Istället satt jag hemma hos mamma och blev mer och mer nere för varje timme. Jag har alltså pest eller kolera att välja på. Är det så det är?
Det hela slutade med att mamma började ringa runt lite överallt kändes det som och fick tillslut prata med en (trevlig!) barnmorska som inte tyckte att det lät bra att jag mådde så dåligt. Hon skulle se till att min läkare ringer upp oss så jag får diskutera det hela med henne.
Hoppas hon ringer imorgon och att hon säger att jag kan sluta med de jäkla plåsterna. Jag orkar inte det här längre. Jag har tappat orken helt och allting kvittar. Det måste väl finnas något annat sätt att lösa denna röra än med p-piller?!?!
Efter en lång hemresa natten till idag landade vi kl 02.30 svensk tid på Arlanda. För oss blev det alltså 03.30 då vi var inställda på Grekland-tid. Transferbussen gick vid 19-tiden från vårt hotell och planet lyfte inte förrän 23.30 så det var mycket väntan på flygplatsen men även en del stress då vi missat att de tidigarelagt planet en halvtimme vilket de senare ändrade tillbaka. Greker är bra på mycket men inte på att organisera en flygplats! Bökigare ställe får man nog leta länge efter!!
När vi väl landat på Arlanda gick allting väldigt smidigt och bra. Väskorna behövde vi knappt vänta på och sen stod mamma och pappa och väntade på oss trots att det var mitt i natten så vi slapp böka med taxi eller tåg. När klockan närmade sig 4 på natten var vi hemma och i säng.
Nu sitter jag hos mamma och pappa efter en trevlig middag och slöar. Smuttar lite på Metaxan som pappa fick i present av mig och Oskar, det är med mer eller mindre våld jag får tvinga ner den i hopp om att det ska hjälpa mot min hals som gör ont och är hes. Hes har jag varit av och till under veckan på Kreta men nu börjar det göra mer ont.
Jag hoppas att jag inte håller på att bli sjuk!!
Jag avslutar med några foton från veckan som gått som kompensation över lite bloggande. :)
Nu ska jag krypa i säng. Jag är jättetrött efter en konstig res-natt och orkar mig nog inte hem till mig utan sover kvar hos föräldrarna. Oskar skulle sova hos sig ikväll så det finns ingen hemma som lockar med en uppvärmd säng.